Ransonering
Publicerad:Relaterat: 1910-1919, Uppsala | 0 kommentarer
I Sverige rådde under första världskriget ransonering. Personer som skulle göra sin värnplikt fick ta med sig sina ransoneringskuponger till sina regementen.
Relaterat: 1910-1919, Uppsala | 0 kommentarer
I Sverige rådde under första världskriget ransonering. Personer som skulle göra sin värnplikt fick ta med sig sina ransoneringskuponger till sina regementen.
Relaterat: 1930-1939, Övningskompaniet, Rosersberg | 0 kommentarer
På onsdagskvällen hade Skjutskolan en nattskjutning. Enligt journalisten var skjutningen ett effektfullt skådespel man sällan skådat ens i en krigsfilm.
Relaterat: 1940-1949, Övningskompaniet, Rosersberg | 0 kommentarer
Något som var populärt var att komma till InfSS och använda skolans skjutbanor och även terrängen för skjutningar.
Relaterat: 1910-1919, Sjukdomar | 0 kommentarer
I slutet av och efter första världskriget spreds spanska sjukan i hela världen. I Sverige var Norrland med Jämtland värst drabbade.
Relaterat: 1940-1949, Materiel, Övningskompaniet, Rosersberg | 1 kommentar
1941 kom ett nytt vapen till armén och skjutskolan, Eldspruta m/41. Ett vapen som kom att användas av övningskompaniet och även kurser för officerare infördes vid skjutskolan.
Relaterat: 1910-1919, Olyckor, Övningar, Rosersberg | 1 kommentar
Sommaren 1916 pågick första världskriget. Tyskarna hade erkänt att de haft en del terrängförluster vid Somme. Vid skjutskolan i Rosersberg hade kurserna kommit i gång igen efter uppehållet 1915.
Relaterat: 1930-1939, Rosersberg | 0 kommentarer
Chefens skjutning 1931 fick stora rubriker i vänstermedia, någon/några hade målat sovjetmärke på figurer.
Relaterat: 1920-1929, Övningskompaniet, Rosersberg | 0 kommentarer
Tisdagen den 16 januari blev det besök på Riksarkivet. Det vi skulle göra var att titta igenom ritningar på kasernerna vid skjutskolan till artikeln om övningskompaniet. Det vi också ville veta var hur många värnpliktiga som bodde på varje logement.
Relaterat: 1930-1939, Materiel | 0 kommentarer
Under mitten av 1930-talet började lätta sovsäckar komma i svenska armén. Till en början var det officerare och underofficerare som fick den tilldelad.
Relaterat: 1940-1949, Uppsala | 0 kommentarer
När man sitter på Kungliga bibliotekets tidningsarkiv hittar man många intressanta artiklar och notiser om nya saker som tillfördes till armén.