Sedan skolchefen delat ut diplom till värnpliktiga, bjöds på kaffe och underhållning och vid 21-tiden började man dansa. Vid den tidpunkten kom en värnpliktig i slagsmål med en furir som fick ett slag på munnen.
På onsdagskvällen hade Skjutskolan en nattskjutning. Enligt journalisten var skjutningen ett effektfullt skådespel man sällan skådat ens i en krigsfilm.
1941 kom ett nytt vapen till armén och skjutskolan, Eldspruta m/41. Ett vapen som kom att användas av övningskompaniet och även kurser för officerare infördes vid skjutskolan.
Sommaren 1916 pågick första världskriget. Tyskarna hade erkänt att de haft en del terrängförluster vid Somme. Vid skjutskolan i Rosersberg hade kurserna kommit i gång igen efter uppehållet 1915.
Tisdagen den 16 januari blev det besök på Riksarkivet. Det vi skulle göra var att titta igenom ritningar på kasernerna vid skjutskolan till artikeln om övningskompaniet. Det vi också ville veta var hur många värnpliktiga som bodde på varje logement.
Den tredje februari 2016 var det dags för ett besök på Krigsarkivet igen. Nu har jag bara sex skolorder kvar att gå igenom fram till 1947. Det året ombildades skjutskolan till en stridsskola och i september 1947 ryckte ett skyttekompani och ett specialkompani in vid skolan.
Till dagen hade 12 tidningar inbjudits för att bevittna händelsen. Med vid skjutningen var också generalen Thörnell, de polska gästerna, militärattachén i Riga Liebiech och general Fabreyey samt general Nygren.
Redan dagen efter inryckningen började rekryterna med exercis och Soldinf/praktisk och även utbildning i vakttjänst. I inkommande handlingar hittade jag en ritning på en stridsvagnsatrapp som byggdes på en cykel. Förhoppningsvis sköt man inte mot den när den var i rörelse.